Skaffa barn

En av de första frågorna en kvinna med diabetes och hennes familj ställer, är om hon kan skaffa barn. Att vara gravid innebär en viss påfrestning för alla kvinnor, men det finns ingen anledning att avskräcka kvinnor med diabetes från att skaffa barn. Risken för att mamman utvecklar diabeteskomplikationer senare i livet påverkas inte av graviditeten. Av de barn som föds i Storbritannien och USA har cirka 0,3 % mammor med diabetes. Cirka 70 % av dessa mammor har typ 1-diabetes. Graviditetsdiabetes (en tillfällig typ av diabetes som förekommer under graviditet) drabbar 3–5 % av gravida kvinnor. Symtomen på diabetes försvinner vanligtvis efter förlossningen, men dessa kvinnor löper ökad risk (40–60 %) att få typ 2-diabetes senare i livet.

Om mammans blodsockernivå är hög finns en risk för att det ofödda barnet påverkas. Men om en kvinna har bra blodsockerkontroll med ett HbA1c som liknar det hos en person utan diabetes vid den tidpunkt kvinnan blir gravid och under tidig graviditet, visar äldre studier att risken för medfödda missbildningar eller missfall inte är större än för genomsnittet. Så är fallet även om mamman har diabeteskomplikationer. Risken ökar med stigande HbA1c och är nära 25 % vid ett HbA1c över 11 %. Det är således mycket viktigt att du, om möjligt, planerar din graviditet och försöker se till att ditt HbA1c ligger under 7 % innan du blir gravid. Nya data visar att detta kanske inte är tillräckligt lågt.

En brittisk studie visade en stor medfödd missbildning hos 4,2 % av barnen med mammor med diabetes jämfört med 2,1 % hos den allmänna befolkningen. En fjärdedel av kvinnorna som fick ett barn med en medfödd missbildning hade ett HbA1c-värde som var lägre än 7 % efter 13 veckors graviditet. Det är dock viktigt att poängtera att även om ditt HbA1c är högt under graviditeten, betyder det inte nödvändigtvis att det blir något fel på barnet. 50 % av alla kvinnor med högt HbA1c (över 10 %) har helt normala graviditeter.

De flesta stora missbildningar kan upptäckas med ultraljud eller ett blodprov. Barn till kvinnor med typ 2-diabetes löper risk för medfödda missbildningar och problem vid förlossningen som är jämförbara med barn till kvinnor med typ 1-diabetes. Det finns en ökad risk för missbildningar och svårigheter vid förlossningen även vid diabetes som upptäcks under graviditet (graviditetsdiabetes). Dessa risker förknippas dock med diabetes hos mamman och gäller inte om bara pappan har diabetes.

Insulinbehoven kan minska tidigt i graviditeten, speciellt om kvinnan har problem med illamående. Därefter måste mängden insulin ökas regelbundet tills graviditeten nästan är fullgången (36–38 veckor), då mängden ofta är dubbelt så hög jämfört med före graviditeten. Det här ökade insulinbehovet beror delvis på viktökningen under graviditeten, men även på hormoner som utsöndras från moderkakan som motverkar den blodsockersänkande effekten av insulin. Den genomsnittliga viktökningen under en graviditet är cirka 11–12 kg men de individuella variationerna är stora.

Trots att ögon- och njurskador kan påskyndas under graviditeten, har DCCT-studier visat att dessa förändringar går tillbaka när graviditeten är över. Men om mammans njurar har skadats av hennes diabetes, är risken för tillväxthämning hos fostret och för tidig födsel betydligt högre.

Korta perioder med hypoglykemi är inte farliga för det ofödda barnet. Allvarlig hypoglykemi med anfall eller medvetslöshet kan dock vara farligt. Låga blodsockernivåer kan öka “morgonillamåendet” under graviditeten. Att må väldigt illa kan göra det svårt att äta regelbundet, vilket leder till hypoglykemi. Det är lätt att det blir en ond cirkel. En insulinpump kan vara ett effektivt sätt för att minimera dessa problem.

Blodsockret i mammans blod går lätt över till det ofödda barnets blod via moderkakan. På så sätt konsumerar barnet en stor del av mammans blodsocker, vilket leder till en risk för hypoglykemi om hon inte äter regelbundet. Detta kan leda till att hon behöver fler mellanmål under dagen och ökar risken för hypoglykemi nattetid.

Om mammans blodsockernivå är förhöjd kommer en del av blodsockret att nå barnet via moderkakan. Barnets egen bukspottkörtel kan producera tillräckligt med insulin för att ta hand om det extra sockret. Insulin kan emellertid inte gå tillbaka till mamman via moderkakan. Om blodsockernivån är hög under en stor del av graviditeten, växer barnet snabbare än det ska och väger extra mycket när det föds. Detta kan leda till problem vid förlossningen.

Även om HbA1c under graviditeten kontrolleras väl, kan barnet ha ökat extra i vikt när det föds. Blodsockernivån efter måltider tycks vara viktigast enligt en studie. Studien rekommenderar att man försöker nå en blodsockernivå på cirka 7,3 mmol/L 1 timme efter måltiden. Vid lägre nivåer fanns en viss risk för att barnet skulle visa en lätt tillväxthämning, istället för viktökning, när det föddes.

Blodsockernivåerna ska vara så normala som möjligt under födelsevärkarna och förlossningen, eftersom höga blodsockernivåer leder till ökad insulinproduktion hos det ofödda barnet. Det betyder att barnet får svårare att klara av den kortvariga syrebrist som även en normal förlossning innebär. När navelsträngen klipps, fortsätter den höga insulinproduktionen i barnets kropp, vilket leder till att blodsockernivån sjunker. Barn till en mamma med diabetes kontrolleras därför noggrant med extra blodsockermätningar. Om barnet får hypoglykemi ges glukos intravenöst. Barnet får också redan tidigt extra mat, innan mamman har börjat producera mjölk.

Kvinnans dagliga insulinbehov minskar snabbt efter förlossningen, och är tillbaka på samma nivå som före graviditeten efter så kort tid som 1 vecka. Ammande mammor behöver vanligtvis sänka sina insulindoser till nivåer som är lägre än dem före graviditeten för att undvika hypoglykemi. Om doserna inte sänks betydligt, finns en uppenbar risk för allvarlig hypoglykemi. Efter några veckor eller månader är insulindoserna vanligtvis tillbaka på samma nivåer som före graviditeten. Amning sänker blodsockret och ett mellanmål med högt kolhydratinnehåll behövs oftast före eller under amningen. Det kan också vara nödvändigt med ett mellanmål tidigt eller sent på kvällen.