Mat

Förr var kostråd för diabetiker väldigt restriktiva när det gällde intag av kolhydrater. Livsmedel som innehöll socker var uteslutna från dieten. Detta orsakade skuldkänslor hos personer med diabetes när “reglerna bröts”. Att göra som de flesta, dvs. variera sin kost och hänge sig åt tillfälliga godisbegär, uppmuntrades inte och sågs av vissa nästan som en “synd”. Men detta är en urmodig och olämplig inställning. Att äta livsmedel som innehåller en måttlig mängd socker har inte visat sig försämra blodsockerkontrollen.

Att hålla sig till ett strikt mönster för måltider och utvalda livsmedel är knappast nödvändigt enbart på grund av diabetes, i synnerhet inte om du tar insulin före maten med en multipel injektion eller insulinpump, även om regelbundna matvanor och kunskap om kolhydratmängder är viktigt. Många diabetiker lever fullständiga och varierade liv, njuter av maten och kan ändå effektivt kontrollera sina blodsockernivåer. Ju mer kunskap du har om livsmedel med kolhydrater och deras effekt på ditt blodsocker, desto bättre kontroll får du över din diabetes. Detta kapitel ger dig mycket information om blodsocker och olika livsmedel, men de allmänna aspekterna på hälsosam mat lär du dig av din dietist.

Det är viktigt att vara noga med vad du äter, även om du inte har diabetes. Men kom ihåg att mat inte ska betraktas som medicin. Mat ska se god ut och smaka bra. Måltider ska vara angenäma, vi ska njuta av maten och känna oss nöjda efteråt. Om du fokuserar på mat som är “bra för dig” och utesluter allt annat, kommer du inte att njuta av den. Det är mycket tacksammare att diskutera vad du kan äta med en dietist som kan hjälpa dig att göra en måltidsplan, baserad på de måltider, rutiner och önskemål som är viktiga för din familj.

“Vad kan jag äta?”, “Vad ska jag undvika?” Sådana frågor ställer ofta personer som nyligen diagnostiserats med diabetes. Kommentaren efter det första mötet med en dietist är oftast: “Jag är glad att jag kan äta det mesta som jag brukade äta innan jag fick diabetes”. Kostråd ska riktas till hela familjen redan från första början. I en finsk studie av unga barn med typ 1-diabetes, ökade alla familjemedlemmar sin konsumtion av lättmjölk, mager ost och magert kallskuret. De åt också mer frukt och grönsaker.

Näringslära

Personer med diabetes ska utesluta socker från dieten, eller hur?

Fel. Nutida forskning visar att diabetiker kan njuta av maten och ändå leva ett hälsosamt, aktivt liv. Att äta rätt kan verka som ett minfält men livsmedel som innehåller en måttlig mängd socker är ofta acceptabla. En förståelse för livsmedel med kolhydrater och hur de påverkar blodsockret hjälper ditt barn att hantera sin diabetes - men kom alltid ihåg att mat ska vara roligt för hela familjen och inte bara en tråkig medicin. En näringsfysiolog kan hjälpa till med att finjustera ditt barns måltidsplan, men denna handbok täcker några av grunderna.

Sett ur ett historiskt perspektiv har kostråd för personer med diabetes varit väldigt restriktiva i fråga om intag av kolhydrater. Livsmedel innehållande socker uteslöts från dieten. Detta orsakade skuldkänslor hos personer med diabetes när “reglerna bröts”. Att göra som de flesta, dvs. variera sin kost och hänge sig åt tillfälliga godisbegär, uppmuntrades inte och sågs av vissa nästan som en “synd”. Men detta är en urmodig och olämplig inställning. Att äta livsmedel som innehåller en måttlig mängd socker har inte visat sig förvärra blodsockerkontrollen.

Att hålla sig till ett strikt mönster för måltider och utvalda livsmedel är knappast nödvändigt enbart på grund av diabetes, i synnerhet inte om du tar insulin före maten med en multipel injektion eller insulinpump, även om regelbundna matvanor och kunskap om kolhydratmängder är viktigt. Många diabetiker lever fullständiga och varierade liv, njuter av maten och kan ändå effektivt kontrollera sina blodsockernivåer. Ju mer kunskap du har om livsmedel med kolhydrater och deras effekt på ditt blodsocker, desto bättre kontroll får du över din diabetes.

Det är viktigt att vara noga med vad du äter, även om du inte har diabetes. Men kom ihåg att mat inte ska betraktas som medicin. Mat ska se god ut och smaka bra. Måltider ska vara angenäma, vi ska njuta av maten och känna oss nöjda efteråt. Om du fokuserar på mat som är “bra för dig” och utesluter allt annat, kommer du inte att njuta av den. Det är mycket tacksammare att diskutera vad du kan äta med en dietist som kan hjälpa dig att göra en måltidsplan, baserad på de måltider, rutiner och önskemål som är viktiga för din familj. “Du ska aldrig äta sådant som du inte tycker om” säger dietisten Sherry Waldron, Storbritannien. “Vad kan jag äta?”, “Vad ska jag undvika?” Sådana frågor ställer ofta personer som nyligen diagnostiserats med diabetes. Kommentaren efter det första mötet med en dietist är oftast: “Jag är glad att jag kan äta det mesta som jag brukade äta innan jag fick diabetes”. Kostråd ska riktas till hela familjen redan från första början. I en finsk studie av unga barn med typ 1-diabetes, ökade alla familjemedlemmar sin konsumtion av lättmjölk, mager ost och magert kallskuret. De åt också mer frukt och grönsaker.

Näringsrekommendationer baseras på krav för alla friska barn och ungdomar. Barn behöver dubbla sitt energiintag mellan 6 och 12 års ålder om de ska växa normalt. Under den här tiden behöver de äta en mer energi- och proteinrik kost. Om de inte minskar sitt energiintag när tillväxtspurten upphör, löper de dock risk att bli överviktiga. I nuläget finns det inga goda vetenskapliga belägg för att rekommendera vitamin- eller mineraltillskott.

Upptag av kolhydrater

Glukos från mat kan bara tas upp i blodomloppet efter att det har nått tarmarna. Det kan inte tas upp genom munnens slemhinnor, som man tidigare har trott. För att nå tarmarna, måste maten först passera genom magens nedre öppning där en särskild muskel, den nedre magmunnen, fungerar som en “port” till tarmarna nedanför. Slutmuskeln låter bara väldigt små bitar passera. Komplexa kolhydrater måste först brytas ned till enkelt socker innan de kan absorberas av blodomloppet. Längden på kolhydratkedjan ser inte ut att påverka upptaget så mycket som man förut har trott, eftersom “klyvning” (nedbrytning) är en relativt snabb process. Enkla kolhydrater klyvs av enzymer i tarmens slemhinna medan mer komplexa kolhydrater och stärkelse först förbereds med amylas, ett enzym som finns i saliv och i bukspottkörteln. Stärkelsefibrer kan inte klyvas till kolhydrater i tarmarna. En gång i tiden delades kolhydrater upp i snabba och långsamma, huvudsakligen beroende på molekylstorleken. Det är mer korrekt att prata om snabba och långsamma livsmedel och att bedöma sammansättningen, fiberinnehållet och tillagningen för att kunna fastställa dess effekt på blodsockernivån, snarare än att bara bedöma dess sockerinnehåll. Termen “glykemiskt index” (GI) brukar användas för att beskriva hur blodsockernivån påverkas av olika livsmedel.

Kostfiberinnehåll och partikelstorlek verkar vara särskilt viktigt enligt senare studier. Stärkelsen i grönsaker bryts ned långsammare än stärkelsen i bröd. Stärkelsen i potatis bryts snabbt ned till glukos. Stärkelsen från pastaprodukter bryts ned mycket långsammare, fastän de är gjorda av vitt mjöl som har ett lågt fiberinnehåll. Hur mycket du tuggar maten och storleken på de svalda matpartiklarna påverkar också blodsockerresponsen. Industriellt tillverkat potatismos innehåller ett fint pulver som blandas med vätska. Glukosen i potatismos tas upp lika snabbt som en glukoslösning. Pasta och ris sväljs i större bitar och måste smältas innan de kan tas upp. På samma sätt ger ett helt äpple en långsammare höjning av blodsockret än äppeljuice, som innehåller mindre partiklar och är i vätskeform. Uppvärmning bryter ned stärkelse och gör socker mer tillgängligt och snabbare att smälta. Industriell livsmedelsproduktion innebär ofta högre temperaturer, vilket ger livsmedlen en snabbare blodsockerhöjande effekt jämfört med hemlagad mat. Industritillverkad barnmat och halvfabrikat (används ibland i skolor) kan höja blodsockret mer än likvärdiga hemlagade måltider.

Osmältbara kolhydrater (kostfibrer) kan inte brytas ned i tarmarna och ger därför ingen blodsockerrespons. Mängden kolhydrater som anges på en livsmedelsetikett kan vara missvisande eftersom ingen åtskillnad görs mellan smältbara och osmältbara kolhydrater. Din dietist kan diskutera detta vidare med dig.